Groupama vann igår den åttonde etappen mellan Lissabon och Lorient. De togs emot som kungar i sin franska hemmahamn och segern ger dem nu en trygg ledning i den totala poängställningen.

Grattis Martin, hur var målgången igår?
Den var inte att leka med, verkligen en helt fantastisk dag. Det kändes som att vi la ner väldigt mycket energi på den här etappen och det var kul att få utdelning för det. Efter att storseglet gick sönder satsade vi allt för att komma tillbaks och det är ju lite riskabelt. Det var riktigt skönt att vi lyckades ta oss tillbaka.

Vad kan man säga om Telefónicas roderskada?
Det är klart att vi lider med dem och det kunde lika gärna hänt oss om vi hade haft sämre tajming. Det är ett tufft race och som i all idrott gäller det att ha tur. Man måste segla bra och samtidigt ha lite flyt.
På sätt och är det så att vi pressar dem till att göra misstag. Hade vi inte varit i närheten hade de säkert tagit det lite lugnare och kanske klarat sig utan skadan.

Hur har de sista dagarna varit?
Det har varit väldigt tufft.  Speciellt eftersom vi tappade på de andra när vi fick problem med att reva storseglet direkt efter rundningen. Det har inte varit mycket sömn de senaste dygnen.
Men det är helt okej att vara ute i tufft väder och samtidigt veta att man bara har 24 timmar kvar till värme och riktig mat. Det var helt annorlunda än i Southern Ocean där man vet att man har en vecka kvar.

Är de korta etapperna mer intensiva?
Det blir ofta mindre sömn på de korta etapperna men det värsta är egentligen att segla nära land. Om man till exempel måste slå sig runt en udde blir det inte mycket sömn mellan alla manövrar. Som det var nu seglade vi rätt ut i havet, rundade ett märke och seglade tillbaks igen så det var inte så farlig.
Jag kan tänka mig att nästa etapp blir mer intensiv. Då måste vi antagligen kryssa upp för Frankrikes kust i motström, ta oss över till andra sidan och kryssa längs med Irlands kust.

Hur var mottagandet i Lorient?
Det var fullt med folk trots att det spöregnade. Det var såklart riktigt kul för fransmännen ombord att vinna på hemmaplan och jag tycker att de är väl värda det här välkomnandet. Det är kul att för oss andra att få vara med och jag hoppas få uppleva något liknande hemma i Sverige någon gång.

Groupama vann in port-seglingen i Lissabon och drygade ut sin ledning. Idag berättar Martin om en skön seger, vikitiga poäng och om att hålla huvudet kallt.

Grattis till segern. Det kändes som att ni hade kontroll från början till slut?
Tack, ja det hade vi väl nästan men vi var bakom Camper i två gippar. Telefónica gjorde bort sig och fick ett straff vid starten men jag tror att vi hade kommit iväg bättre än dem iallafall. Det här känns riktigt skönt och det kan inte bli mycket bättre.

Hur viktiga är de här poängen?
Väldigt viktiga. Nu är det Telefónica som behöver ta risker medan vi kan koncentrera oss på att segla stabilt. Men inget är ju säkert och det är fortfarande två etapper kvar.

Det har aldrig varit såhär jämt i Volvo Ocean Race tidigare. Börjar det bli nervöst?
Jag tänkte på det tidigare idag. Normalt brukar vi inte hinna bli nervösa för det är så mycket annat att tänka på inför en start. Men innan seglingen idag hade vi mer tid än vanligt och då kom nervositeten. Men det gick ju bra ändå och det känns fortfarande som att vi har en uppåtgående kurva.

Vad tror du om den kommande etappen?
Det kommer bli reaching ut till Azorerna och sedan reaching tillbaka. Det finns de som säger att det borde passa oss men som det ser ut nu blir det lite för öppet för att vara perfekta vinklar för oss. Men det är inget som vi är rädda för.
Jag har personligen aldrig varit såhär väl förbered inför en etapp tidigare. Allting är packat och det här kan nog bli en riktigt trevlig kväll i Lissabon.

Är det många ombord som är laddade för att komma hem till Frankrike?
Ja absolut. Men det är viktigt att vi håller oss lugna och att det inte ökar trycket på oss för mycket. Vi är inne i ett bra flow nu.

Fabian Bengtsson

Yann Riou/Groupama Sailing Team

Groupama leder den totala poängställningen i Volvo Ocean Race efter en rafflande etapp som slutade med en andraplats. Idag berättar Martin Strömberg om spurten till Lissabon, vinstchanser och en valkrock som kunde satt stop för allting.

Grattis till andraplatsen. Hur känns det?
Det känns stort för vi har jobbat för det länge och det är skönt att äntligen nå ikapp Telefónica. Ett tag var det en brant uppförsbacke. Efter Kina var de fortfarande var obesegrade i de långa etapperna men nu har vi jagat ikapp. Det känns sjukt bra även om det är en knapp ledning och det finns många poäng kvar att slåss om.

Det skiljde mindre än sex minuter mellan er och Abu Dhabi. Hur var det ombord?
Jobbigt och nervöst men vi lyckades ju rätt bra tillslut.

Det ryktas att du seglade in i en val. Vad hände?
För ett par dagar sedan stod jag styrde och vi seglade i drygt 20 knop. Då såg jag en val 150 meter framför båten som jag höll undan för. När vi passerade valen den på 20 meters håll kändes det som att vi seglade in i någonting och det visade sig vara en till val och den här hade legat strax under vattenytan. Det var ingen stor smäll men vi stannade nästan helt och det var lite som att gå på grund på lerbotten. Det kändes jobbigt och jag vet inte hur det gick för valen. Men båten klarade sig ganska bra för vi tappade inte någon båtfart.

Vad tror du om de kommande etapperna?
Allting kan egentligen hända på de korta etapperna i slutet. Alla poäng är väldigt viktiga nu och det kan bli svårt när även båtarna i botten av tabellen kan utmana oss om poängen. När sträckorna är kortare behövs inte så mycket för att man ska avvika från de andra och hamna bakom resten av fältet.

Inledningen av den sjunde etappen har varit intensiv och värre kommer det bli när båtarna närmar sig Lissabon. Idag berättar Martin om att göra allt för att hålla spänningen vid liv.

Ni fick en bra start. Kändes det extra viktigt i den här etappen?
Självklart så hjälper det med en bra start och nu fick vi ju till den bästa etappstarten under hela racet och det är vi mycket nöjda med. Det känns bra att vi nu är med och fajtas som en av de bästa båtarna på ”inport”- bitarna. Som man ser nu och som vi sett tidigare under racet så är starten inte helt avgörande även om det hjälper att vara med redan från början.

Tropiska stormar och åskväder. Hur har de första dagarna varit?
De första två dygnen var väldigt hektiska med många segelbyten, slag och gippar. De senaste två dagarna har varit mycket lugnare och vi har kunnat fokusera på att få ut maximalt med fart ur båten.

Prognoserna har gått fram och tillbaka. Har det varit många planer som ändrats?
Ja och i torsdags fanns det ett helt spektrum av rutter som var tänkbara. Från norr till söder eller bara rakt på. Nu har det utvecklat sig så att den norra rutten upp mot ice-gaten troligen blir den vinnande och där har vi halkat lite efter .

Hemma i Göteborg känns det som högsommar just nu. Är det inte märkligt att ni kan stöta på isberg trots att ni är längre söderut på klotet?
Jo visst är det intressant hur olikt vädret kan vara på geografiska platser som man tycker borde vara samma. Det är intressant hur moder natur kan påverka olika platser. Till exempel issmältningen norr om Newfoundland och kallvattenströmmen som kommer ner där och hur Skandinavien påverkas av golfströmmen som kommer så långt bort ifrån. Lite off-topic men ändå spännande.

Vad händer just nu?
Igår morse var vi en bra bit före större delen av fältet och igår kväll var vi lika långt efter dem. Vi insåg tidigt att det skulle bli så när fältet vände norrut och det var en tung dag ombord. Det är helt klart på allvar nu och motgångarna känns lite värre när det är så jämt poängmässigt. Vi hoppas på nya möjligheter och får vi det har vi ju visat tidigare att vi inte är sena att utnyttja dem.

Fabian Bengtsson

Tre etapper kvar och fyra besättningar inom 17 poäng i toppen av tabellen. Imorgon går starten från Miami till Lissabon och idag berättar Martin Strömberg om att ge sig in i slutskedet av Volvo Ocean Race.

Hur känns det inför starten av den sista etappen?
Jag har varit sjuk i ett par dagar och har inte kroppen full av energi just nu. Men det känns mycket bättre och jag testade att träningssegla häromdagen. Det kändes helt okej och nästa etapp är ju ganska kort så jag klarar mig säkert. Det börjar ju dra ihop sig i tävlingen nu när det bara är tre etapper kvar och det är så jämt i toppen. Samtidigt är det fortfarande många poäng kvar att kriga om.

Vad tycker du om Miami?
Det är en väldigt avslappnad stad så det är lätt att skruva ner tempot när man är här.

Hur tror du att nästa etapp kommer bli?
Mycket handlar om att hänga med ett lågtryck över Atlanten men frågan är hur långt norrut man måste segla för att hänga kvar i de vindarna. Enligt de senaste prognoserna jag sett verkar det kunna bli ganska långt norrut så nu kommer vi ge oss in i kylan igen.

Kommer det bli skönt att komma tillbaks till Europa?
Ja och framförallt kommer det bli kul att komma tillbaks till Frankrike och Lorient som är etappmålet efter Lissabon. Jag tror att det är många i teamet som ser fram emot att komma hem och visa upp sig. Det är ju perfekt för tävlingen att det dessutom är så spännande. Innan dess ska vi försöka plocka viktiga poäng i dagens in port-race. Hoppas att det går lika bra som senast.

Fabian Bengtsson

Yann Riou/Groupama Sailing Team/Volvo Ocean Race

Efter en trög start lyckades Groupama ta sig förbi Telefónica och hålla fast vid tredjeplatsen ända till målet i Miami. Idag berättar Martin Strömberg om den sköna men nervösa sjätte etappen.

Grattis till tredjeplatsen. Hur känns det?
Det känns lite som att vi räddade etappen till slut i och med att vi gick om Telefónica. Man får väl säga att de gjorde bort sig lite men jag tycker att vi gjorde ett väldigt bra jobb i slutet. Det var jobbigt att hamna efter så mycket i början men sedan tog vi faktiskt de chanser som fanns när dragspelet drog ihop sig.

Ni tappade mycket i början. Kändes det hopplöst någon gång?
Oja. Samtidigt visste vi att det var två veckor till målet och det kändes som en repris av den första etappen då vi också låg långt bakom täten.

Hur spännande var det i slutet?
Framförallt var det näst sista dygnet innan vi gick i mål en riktig nagelbitare.  Då valde vi och Telefónica att segla på varsin sida av en ö och vi tappade väldigt mycket. Det var en tuff period när vi insåg att vi var på fel sida och inte kunde göra något åt det. Vårt enda jobb var då att komma före dem i mål och det lyckades vi med till slut. En tredjeplats är såklart inte optimalt men nu slog vi de som ligger framför oss i tabellen och det tycker jag är ett godkänt jobb.

Var det en jobbig etapp att segla?
Nej om man bortser från det sportsliga så var detta en fantastisk sträcka att segla och hade man varit ute och familjeseglat hade det varit helt underbart. Bara en sådan sak som att segla i fullmåne. Det har vi haft lite otur med tidigare men livet är lite enklare när man ser vad man håller på med och det kändes nästan som att nattsegla hemma i Sverige på sommaren.

Hur känns det att lägga till efter två veckors intensiv kappsegling?
Det är en nedräkning som börjar sista eftermiddagen när det är 20 sjömil kvar och man vet att det närmar sig. Att komma i hamn är slutpunkten på allt det. Det är en härlig känsla att veta att ikväll får jag ordentlig mat, sova i en riktig säng och träffa flickvännen.

Fabian Bengtsson

Yann Riou/Groupama Sailing Team

Två veckor efter starten i Brasilien siktar fältet i Volvo Ocean Race mot Karibien.  Groupama har många sjömil att ta in på täten men Martin Strömberg hoppas på en spännande målgång i Miami.

Ni verkar vara på gång nu. Vad har hänt?
Nu har vi ju äntligen lyckats segla om Abu Dhabi och det känns riktigt bra för vi var ju ganska långt efter ett tag. Vi fick lite hjälp av att vinden dog framifrån så att vi kunde komma lite närmare och inom slagläge. Det är mycket lättare att segla lika fort eller fortare än de andra när man har ungefär samma vind men annars har det varit lite sämre förutsättningar for oss här bakom täten.

Känns som att ni fått betala dyrt för en dålig start?
Ja vi kände först att detta skulle bli vår etapp men efter den dåliga starten vi gjorde kändes det ett tag lite hopplöst. Vi visste tidigt att det skulle vara viktigt att ha en bra position när man rundar hornet av Brasilien för där kommer man in i passadvindarna som gör att man kan gasa på. Där var vi en bit efter de andra vilket gjorde att fältet drogs ut som ett dragspel. Vi tog chansen senare när vinden lättade och dragspelet drog ihop sig såpass att vi kom nära Abu Dhabi. Nu får vi hoppas att det drar ihop sig en gång till så vi kan ta in på de tre båtarna i täten.

Hur känns det att få positionsrapporterna när man ligger efter som ni gjort hittills?
Det är klart det betyder mycket när man ser om det går bra eller dåligt enligt rapporterna. Stämningen lyfts helt klart när man har en period av bra rapporter. Nu har det samtidigt varit ganska väntat att vi skulle tappa en del och då gäller det bara att minimera det man tappar.

Vad händer just nu?
Nu rullar det på ganska bra for oss men inom kort kommer vinden avta. Vi har en del vägval att göra och som jag ser kan det vara en liten möjlighet for oss att komma tillbaka in i matchen. Det är en lång sträcka kvar med många möjligheter.

Fabian Bengtsson

Yann Riou/Groupama Sailing Team

Yann Riou/Groupama Sailing Team/Volvo Ocean Race

Utanför Brasiliens kust kämpar Groupama med näbbar och klor för att hänga på sina motståndare i Volvo Ocean Race. En något ovan situation för Martin Strömberg.

Ni har skämt bort era fans med att hänga med i toppen. Känns det som att ni fått en tuff start på den här etappen?
Jag tror att vi skämt bort oss själva också och det är mycket lättare att segla bra när man ligger med i täten än när man ligger efter. Vi hade en riktigt skön känsla ombord inför starten av etappen och vinsten i inportseglingen i lördags gjorde ju inte saken sämre.
Starten i söndags var inte så lyckad och vi lämnade hamnområdet sist. Men vi hade rätt segel uppe inför timmarna som följde därefter och det tog inte lång tid innan vi seglade om både Abu Dhabi och Camper. Sedan lyckades vi segla upp oss jämsides med Puma och Telefónica men under natten gick det sämre igen. Vi valde ett sydligare spår tillsammans med Telefónica vilket inte betalade sig alls för oss.

Ni närmar er ekvatorn. Finns det någon sträcka på den här etappen där det är lagom varmt?
Jo vädret är kanon just nu och det är skönt att vara tillbaks i värmen. Det är dumt att klaga men det är bara någon dag kvar tills värmen blir outhärdlig speciellt under däck. Man känner redan att det är väldigt varmt i vattnet när man får en våg över sig och det är nästan så att man kan tänka sig att ta ett dopp.

Vad händer just nu?
Vi har precis kommit in i passadvinden och tyvärr är vi en bit bakom det övriga fältet. Avståndet till dem har vuxit de senaste dagarna men det är fortfarande långt kvar till målet i Miami. Mycket kan hända men det känns som en ny situation för oss att behöva jaga ikapp så här tidigt på etappen. Vi kanske behöver turen den här gången.

Fabian Bengtsson

IAN ROMAN/Volvo Ocean Race

På söndag startar den sjätte etappen och efter ett par dagars semester hemma i Sverige är Martin tillbaks i Brasilien.

Hur är Itajaí?
När jag kom hit efter flyget hann jag precis äta lunch innan jag skjutsades ut på havet för träning. Jag hinner nog inte se så mycket av staden men det är okej för det var väldigt skönt att vara hemma. Det känns som en energiinjektion men man tycker ju alltid att semestern är för kort.

Hur känns det nu när du har lite perspektiv på senaste etappen?
Det är ju helt klart en väldigt tuff sträcka men det kanske man glömmer av så småningom.  Nu dröjer det i alla fall ett tag tills jag kommer tillbaks till Södra Oceanen om jag någonsin gör det. Under de värsta dagarna av etappen tänkte jag att det här är sista gången och det kanske tar ett år att glömma den känslan.

Hur ser det ut inför nästa etapp?
Det blir nog mycket kryss i början, sedan genom Doldrums och efter det en hel del reaching vilket passar oss. Om vi har lite mer tur genom Doldrums än tidigare och ligger bra till efter det så tror jag det ser bra ut.
Det är många som säger att vi förlorade en seger i den senaste etappen men det var ju faktiskt en bit kvar när masten föll. Huvudsaken är att vi är med och hugger och från och med nu kommer varje poäng kännas viktigare.

Din besättningskamrat Brad Marsh skar upp handen precis efter mastbrottet. Hur mår han idag?
Jodå han mår bra. Det var ju jag och Martin Krite som tog hand om honom efter skadan och det var Krite som stämplade ihop såret. Vi hade god tid att prata med folk i land innan vi gjorde något med såret och det är värre i riktigt akuta fall eller om det är flera ombord som skadas. Allt såg okej ut när jag tittade på Brads hand igår och landdoktorn gav oss en liten eloge för vårt jobb. Det är ju kul att göra något bra ibland.

Fabian Bengtsson

Martin och Brad Marsh

Martin visar upp "I love Punta del Este"- lappen i storseglet efter målgången i Brasilien.

Det blev det till slut en tredjeplats för Groupama och Martin passade på att resa hem till Göteborg för en välförtjänt semester. Idag berättar han om en seg resa till målet och avslöjar varför han älskar Punta del Este.

Välkommen hem. Hur känns det att vara tillbaks i Göteborg?
Tack, det känns bra. Under ett vanligt hamnstopp är det mycket roligt som händer på plats och det finns massor av nya saker att se och uppleva. Men ett halvår in i racet är det gott att få komma hem en stund.

Det verkar som att ni togs emot väldigt väl i Punta del Este efter att masten bröts?
Ja det var ett fantastiskt varmt mottagande och förvånansvärt mycket folk som kom och hejade på oss och tittade på båten. Det var till och med stort intresse jämfört med ett riktigt stop-over. Jag och resten av besättningen var smått rörda av all hjälp vi fick i Punta del Este.

Hur var det att segla med nödriggen den sista sträckan?
Ganska långtråkigt men det var lite nervöst att lämna hamnen med den lilla masten och det kändes som att segla med en helt annan båt. Man var lite orolig att masten skulle ramla igen och i början blåste det ganska bra. Efter ett tag lugnade vi ner oss och det gick ju ganska fort ändå. Vi var över 20 knop ett par gånger men då var jag lite småskraj för att riggen inte skulle hålla.

Kommer den nya masten fungera lika bra när den är på plats?
Ja det tror jag absolut. Det är egentligen den masten vi hade först och det är inga märkbara skillnader mellan den och den som gick sönder.

Hur känns det inför fortsättningen?
Innan masten gick av hade vi hugg på att vinna etappen och då hade det kanske bara varit fem poängen upp till Telefónica i totalställningen. Men racet är långt från över och hälften av alla poäng är kvar att plocka. Det känns fortfarande som att vi är med i racet och moralen i laget är grym. Vi har stora förväntningar på fortsättningen.

Fabian Bengtsson

PAUL TODD/Volvo Ocean Race

Credit: Yann Riou/Groupama Sailing Team/Volvo Ocean Race

Med bara ett par hundra sjömil kvar till målet Itajaì och med goda chanser för  etappseger drabbas Groupama av ett mastbrott. Från Punta del Este, Uruguay berättar Martin om att falla på mållinjen.

Vad var det som hände?
Jag satt och trimmade storen och så hördes ett pang, det flög kolfiber överallt och så låg masten i vattnet. Jag vet faktiskt inte riktigt vad som hände men vi seglade på i 19 knops vind och i ganska platt vatten och helt plötsligt så gick masten av vid den understa spridaren. Vi hade precis fått till en ny ledning över de andra.

Hur känns det?
Ens värld ramlar ihop lite när något sådant här händer och det känns fruktansvärt surt, speciellt eftersom vi börjat dra ifrån Puma igen. 20 minuter efter att masten gick såg vi Puma segla förbi oss igen och det var inte kul alls. Vi hade kunnat vinna, plocka in poäng på Telefónica och bara ligga fem poäng bakom men så händer det här istället.
Det är riktigt tråkigt och dessutom har jag sett fram emot att få komma hem till Sverige under det kommande hamnstoppet men det kanske jag inte hinner nu.

Vad händer nu?
Nu är vi Punta del Este och försöker komma på hur vi skall ta oss ur det här. Att föst att ta sig hit, att sedan att komma till Itajaì och att få dit en ny mast från Holland kommer att bli en stor logistisk ansträngning. Än så länge har vi ingen fast plan men ett alternativ är att segla upp till målet med den delen av masten som finns kvar.

Vad tror du om fortsättningen?
Vi kommer försöka ta oss härifrån så fort som möjligt och om man ska se det från den ljusa sidan har vi trots ett mastbrott fortfarande chansen att ta en tredjeplats vilket egentligen är ganska sjukt.
Tur i oturen är också att jag varit med om att båten nästan sjunkit två gånger, att den börjat brinna och nu att masten ramlat ner men att allting har hänt mindre än tio timmar från land. Hade det här hänt längre ut på havet hade situationen varit mycket allvarligare.
Vi fick i alla fall runda Kap Horn först och det är också skönt att mastbrottet inte hände på min 30-årsdag i tisdags för då hade jag nog varit ännu mer bedrövad.

Fabian Bengtsson

Credit: Yann Riou/Groupama Sailing Team/Volvo Ocean Race

Yann Riou/Groupama Sailing Team/Volvo Ocean Race

Idag fyller Martin 30 år men det stora firandet får kanske vänta. Just nu ligger fokus på att överlista Puma i vad som utvecklats till ett match race till målet i Brasilien.

Grattis på födelsedagen! Hur känns det?
Tack, jag blir ju som sagt jättegammal. Jag har inte känt av någon ålderkris ännu även om man skulle kunna se hela tävlingen som en trettioårskris men det tror jag inte. Om man jämför med Magnus Olsson har han kappseglat runt jorden sex gånger och gjorde sin första tävling när han var 35. Om jag fortsätter i det här tempot är jag snart där men det finns fortfarande mycket att ta igen.

Hur var det att vara först runt Kap Horn?
Det var grymt att få runda Kap Horn som första båt igen! Det är ju den här etappen som är signaturen för Volvo Ocean Race med kappsegling i Southern Ocean, hård undanvind och kyla. Att nå Kap Horn är som att komma till toppen av berget eftersom det ofta är tuffa förhållanden just där och när man sedan är förbi lugnar det ner sig lite. Nu är det ju ett par dagar sedan vi rundade udden men det är fortfarande mycket kallare än jag mins från förra gången.

Hur skönt är det att styra norrut?
Ja när värmen kommer är den minst sagt efterlängtad även om vi redan på nästa ben kommer klaga på att det är för varmt igen men just nu är det är skönt att lämna det blöta och kalla bakom oss. Båten redan hunnit torka ur lite och under ett ganska bra tag har bara insidan av sovsäckarna varit torra. Det bara rinner kondens från båten och även om vi försöker torka ligger vi alltid steget efter.

Hur mår ni ombord?
Överlag så är det bra med oss även vi har en del knän, armar och axlar som inte är som de skall och som definitivt behöver lite extra omtanke och vård i Itajaí. Själv har jag klarat mig väldigt bra den här gången men sist bröt jag ett revben och det var igen höjdare.

Vad händer just nu?
Just nu är det superjämt mellan oss och puma. Vi får som vanligt hålla oss nära och vänta på vår tur att glänsa.

Stort grattis på 30-årsdagen och lycka till!

Fabian Bengtsson

Yann Riou/Groupama Sailing Team/Volvo Ocean Race

Yann Riou/Groupama Sailing Team/Volvo Ocean Race

Den femte etappen förvandlades efter en brutal öppning till ett ställningskrig om att nå banbegränsningarna i söder. Idag berättar Martin om lugnet och bävan inför en kall vecka stormandes mot Kap Horn.

Hur har veckan varit?
Just nu känns det helt okej men de första dygnen efter starten var bland de värsta hittills i tävlingen med dålig sjö och mycket vind. Det är inte varje dag som vi seglar med dubbla rev och stor fock och det är klart man bävar lite inför den kommande veckan då vi skall ha över 30 knops vind i stort sett hela tiden. Förra varvet visste jag ju inte bättre men man måste ju sakna något i huvudet när man ger sig in i detta igen. Det börjar bli bra kallt nu.

Ni hade problem med ett av era försegel tidigare i veckan. Vad hände?
Vår J4:a ramlade ner efter att svirveln gått sönder men som tur var hade vinden ökat såpas mycket att vi kunde sätta upp stormfocken och ändå hålla farten uppe. Vi fick inga skador på seglet och det ända som gick sönder var svirveln som vi ändå hade en extra utav ombord. J4:an är nu hissad, testad och redo för framtida användning.

Reglerna bestämmer hur långt söderut ni får segla. Är ni oroliga för isberg?
Ja det finns ”icegates” som vi måste hållas oss innanför men jag har hittills aldrig sett något isberg och meningen med banavgränsningarna är att vi inte ska komma så långt söderut att vi riskerar att stöta på några. Under den förra omgången av VOR var det ändå besättningar som seglade såg isberg och jag blir inte förvånad om det händer igen.

Hur gör man för att hålla sig varm?
Först och främst handlar det såklart om att ha ordentligt med bra kläder på sig men när det är så här kallt räcker inte alltid det. Dessutom är det inte mycket varmare inne i båten än ute så det gäller att hålla igång kroppen. Vanligtvis är det inte populärt att vara grinder under ett vaktpass men under den här etappen vill alla göra det för att kunna röra sig och få upp lite värme.

Ni har klarat er bra trots kylan. Vad händer just nu?
Vi har lyckats hänga med bra i toppen av fältet men det senaste dygnet har varit ganska lugnt och vinden har öppnats upp till ren undanvind i cirka 25 knops vind. Vi har haft alla de andra båtarna inom synhåll under stora delar av veckan och hade ett styrbord-barbordmöte med Camper tidigt i torsdags morse med bara några båtlängder emellan oss och dem.

Fabian Bengtsson

Yann Riou/Groupama Sailing Team/Volvo Ocean Race

Paul Todd/ Volvo Ocean Race

På söndag går starten för den längsta etappen i Volvo Ocean Race och det ser ut att bli ett riskabelt äventyr genom skrikande vind och kyla. Till och med Martin har packat ett extra par underställ men frågan är om de kommer till användning.

Hur var prisutdelningen?
Det är alltid kul att vinna och dessutom var vi fyra stycken ombord som fick ta emot ett Seamanship Award för gott sjömanskap under båtläckan på den senaste etappen. Det typiska för ett sådant pris är att något ombord måste skita sig för att man skall kunna utmärka sig och få det.

Hur har det gått med reparationerna?
Det har gått bra och allt är lagat. Båten flyter och vi har hunnit träningssegla mer än vad de andra har gjort.

Hur känns det inför in port seglingen imorgon?
Det ser ut att bli en reaching-start så nästan allting kommer handla om att komma iväg bra. Vi har gjort några bra starter och några dåliga men i ska i alla fall försöka lyckas bättre än i Sanya när vi gick på märket.

Du skadade benet under förra etappen när en våg knockade omkull dig. Hur mår du?
Helt okej och även om såret fortfarande är lite infekterat säger vår doktor att det ska vara bra till starten på söndag men det finns annat som oroar mig mer inför nästa etapp. Det kommer bli riktigt kallt eftersom vi söker oss långt söderut och enligt vår plan ska vi segla ner till den 60:e breddgraden. Det kommer gå fort och det är klart att jag gillar när det går undan men kylan ser jag inte fram emot.

Många menar att kappsegling på de breddgraderna är ett signum för Volvo Ocean Race.
Det håller jag med om och därför är det lite blandade känslor inför en starten. På ett sätt skulle jag helst inte vilja göra det men samtidigt skulle man inte kunna säga att man har gjort det här racet om man om man hoppar över just den här sträckan. Hur som helst kommer det bli skönt att styra bort från kylan och jag längtar redan nu efter att komma fram till Brasilien.
Det är en speciell etapp det här och även om vi går för att vinna är det viktigaste att man når Sydamerika med en hyfsat hel båt. Om båten går sönder tidigt kommer det ta lång tid att ta sig till fram till målet.

Hur många underställ har du packat?
Jag har faktiskt varit och köpt ett par extra så förhoppningsvis blir det lite varmare men som en del kanske känner till gillar jag att spara på grejer. Jag skall försöka att använda alla innan målgången.

Hinner ni fram till din 30-årsdag den 3 april?
Ja jag blir ju jättegammal och det känns lite läskigt men det hade varit grymt att gå i mål just den dagen.

Fabian Bengtsson

Marc Bow/Volvo Ocean Race

IAN ROMAN/Volvo Ocean Race

Äntligen en segerintervju. Martin berättar om när besättningen började känna segervittring, om hur nära det var ett antiklimax och om det fantastiska mottagandet i Auckland.

Stort grattis till segern. Hur känns det?
Tack så mycket, det känns underbart bra och som att vi verkligen förtjänar den här vinsten. Vi har kämpat hårt tidigare utan att nå ända fram så det här var på tiden tycker jag.

Ni skaffade er en tidig ledning under etappen men när började ni tro att ni faktiskt skulle vinna?
Ja vi var ju ganska oroliga att de andra skulle komma ikapp oss men när vi passerade den norra udden på Nya Zeeland och fortfarande ledde med över 100 sjömil började vi känna oss ganska säkra. Men det är klart att allt kan hända och när vi sedan upptäckte en läcka i fören började man ju fundera igen.

Hade läckan kunnat bli ett större problem?
När vi väl upptäckte hålet i skrovet var vädret väldigt lugnt och det var inga stora vågor. Om det hade varit en längre sträcka kvar med stökigare förhållanden skulle vi fått mer problem med läckan. Det är ju ett ganska stort hål och en stor bit av skrovet som håller på att bytas ut nu.

Hur var mottagandet i Auckland?
Det är verkligen helt fantastiskt och trots att vi gick i mål mitt i natten möttes vi av massor av båtar när vi närmade oss och inne i hamnen hade tusentals människor samlats för att välkomna oss. Om jag hade varit tvungen att välja en etapp utav alla att vinna hade det varit den här till Auckland eftersom segling är så stort här. Jag har aldrig varit med om ett så fint mottagande i en hamn.

Finns det någon enkel förklaring till varför ni var snabbast?
Nej inte egentligen och de andra är väldigt snabba de också. Jag tror att det var viktigt att vi valde en östligare bana än de andra även om vi var oroliga att Puma skulle gå om oss när de gick ännu mer österut.
Sedan skall man också tänka på alla förberedelser vi gjort innan racet som gör att vi kan segla fort. Vi håller fortfarande på att utveckla båten för att den skall gå snabbare och den går bättre och bättre för varje etapp.

Hinner du njuta av segern?
Ja men det hann jag göra redan innan vi gick i mål för vi visste nog tolv timmar innan mål att vi gick mot en seger. Det blir ju inte samma sak som i en fotbollsmatch där man avgör ett par sekunder innan slutsignalen men det är klart att man blir väldigt glad när det är så många som är där och hejar. Nu är det  bara att ladda om inför nästa etapp och där har vi redan ett litet försprång på de andra eftersom vi redan hade båten på land när de gick i mål. Det är riktigt skönt att klättra upp till tvåa totalt.

Fabian Bengtsson

IAN ROMAN/Volvo Ocean Race

Yann Riou/Groupama Sailing Team/Volvo Ocean Race

Martin vågar inte ta ut något i förskott men har anledning att le när han ser mot horisonten. Imorgon kan han och Groupama segla hem segern i den fjärde etappen och mötas av folkets jubel i Auckland.

Har det varit lika blött som förra veckan?
Nja, det var lugnare ett tag men nu har det varit lite stökigare igen med stora vågor och kryss. Ett tag var det riktigt blött på däck och väldigt svettigt under däck och det är ganska obehagligt när man aldrig blir torr.  Det här har blivit ett ganska långt ben tillslut och fukten gör att klimatet inte är så gott ombord men det är ju vardagen på en sådan här båt.

Vad gör ni för att hålla uppe koncentrationen?
Energin och koncentrationen är ganska lätt att hålla uppe när det går så här bra. Likaså humöret.

Det börjar dra ihop sig. Hur känns det?
Vi har en bra ledning men varit oroliga att vädret ska gynna de bakom lite och att de inte skall behöva kryssa lika mycket som vi. Om vi dessutom skulle få en sträcka med ganska svaga vindar skulle fältet tryckas ihop och göra det här till en riktig rysare. Nu ser det ändå ganska positivt ut för vi trodde att vi skulle tappa mer än vad vi gjort de senaste dygnen. Jag tror på oss!

Hur gärna vill du vinna den här etappen?
Om jag var tvungen att välja ett ben att vinna (självklart skall vi vinna fler!) så är det detta till Auckland, The city of sails. Seglingsintresset är otroligt stort och jag hoppas att vi kommer in vid en bra tid så folk orkar ut för att välkomna oss. Inte mitt i natten!

Fabian Bengtsson

Yann Riou/Groupama Sailing Team/Volvo Ocean Race

Groupama skaffade tidigt under veckan ett övertag som kan leda till något stort. Strax norr om ekvatorn i Stilla Havet berättar Martin om taktiska omvägar, om att spolas bort och om ett gyllene läge.

Hur känns det vara först?
Att leda är ju aldrig fel men det är fortfarande långt kvar till Auckland. Det är klart att stämningen ombord är god men just nu vi är nog mest trötta på att vara blöta och samtidigt som sjömilen tickar iväg relativt lätt för vi en konstant kamp mot vattnet som kommer flygande upp på däck.

Hur är vardagen ombord när man snittar över 20 knop?
Ja, vi hade i alla fall ett dygn med snittfart över 20 knop och det stora problemet är allt vatten som spolar över däck. Man är typ konstant genomvåt och riskerar alltid att bli bortspolad. Nästan alla i besättningen har vid något tillfälle blivit ivägspolade och skadat sig men än så länge har som tur är inget allvarligt hänt.
Jag fick mina ben ivägspolade när jag stod och styrde tidigare. Jag ramlade och landade på ena smalbenet som nu är ganska ömt och eftersom såret måste skötas så att det inte blir infekterat fick Krite hjälpa till med att plåstra om mig lite.

Är ni nöjda med er östliga position i fältet?
Ja och vi ville öster ut redan från början och därför offrade vi mycket på att gå norr ut. Än så länge har vi har hållit oss till planen och nu när vi kommer tar oss genom Doldrums är det oftare mer vind öster ut.
Som jag nämnde förra veckan ger vårt nuvarande spår oss dessutom större valmöjlighet längre fram då det kan bli lättare för oss att falla av och ta en västligare rutt om det skulle se bättre ut. Det omvända skulle bli mycket mer kostsamt och nästan omöjligt. Just nu känns det som att vi matchar båtarna bakom bra vilket är skönt men det är som sagt fortfarande långt kvar.

Tror du ni får har mer tur genom Doldrums den här gången?
Ja, vi har inte haft mycket tur genom Doldrums tidigare men jag hoppas att det går bättre den här gången och det har vi väl tjänat ihop till vid det här laget.

Fabian Bengtsson

Yann Riou/Groupama Sailing Team/Volvo Ocean Race

Yann Riou/Groupama Sailing Team

Ett fält som verkar ta sig allt längre från målet i Auckland och en resultattavla som sett ut att vara felvänd. Mitt i en slagduell öster om Taiwan tar sig Martin tid att förklara varför den senaste veckan känts helt upp och ner.

Sedan missen på startlinjen i söndags har ni lyckats skaffa ett bra läge. Är ni nöjda med den första veckan?
Ja det var skönt att komma tillbaka så snabbt som vi gjorde efter den dåliga starten men det var ju långt från en snygg början. Just nu är vi mitt uppe i en slagduell med Camper och har fullt upp för det är stora vindskift ute på havet.

Vad tycker du om att man delade upp starten?
För min del var det kanon att få komma hem till hotellet en natt till eftersom jag var ganska förkyld under helgen.
Det svårt att säga hur mycket värre vädret hade varit om vi stuckit som planerat men som det var nu var det inga problem. Det var inte alls som när vi seglade här i förra racet då jag fruktade för mitt liv.

Det känns som att ni varit på väg åt fel håll de senaste dagarna…
Kanske det, men att vi tagit en nordlig rutt beror egentligen på att vi vill ta oss österut vilket kommer hjälpa oss längre fram under etappen. Först och främst kan det vara en fördel i Doldrums där ett östligt vägval brukar ge stabilare vind och dessutom ger det oss större valmöjligheter senare då det kommer svårt att ta sig från väster till öster men ganska lätt att ta sig västerut om det visar sig vara en fördel.

Hur ser era chanser ut de kommande dagarna?
Det gäller att utnyttja de lägen där man vet att man är snabbare än de andra båtarna och sedan försöka hänga med även i underlägen. I början av benet hade vi en sträcka med bra vindvinkel för oss och då tog vi oss till den främre delen av fältet. Efter det har vi klamrat oss fast i täten och om någon dag har vi troligtvis reaching igen vilket passar oss bra. Förhoppningsvis får vi ett läge att ytterligare stärka var position och vi ser med spänning fram emot de öppnare bogarna.

Fabian Bengtsson

Yann Riou/Groupama Sailing Team

PAUL TODD/Volvo Ocean Race

På söndag går startskottet för den fjärde etappen och enligt väderprognosen kan den starka monsunvinden göra de första dagarna till de tuffaste hittills. Idag berättar Martin om att hålla tillbaks för att kunna köra för fullt- hela vägen till hamnfesten i Auckland.

Hur har stoppet i Sanya varit?
Om jag får vara lite frispråkig så är det inte världens turistvänligaste ställe för det är lite svårt att kommunicera med Kineserna. Men samtidigt är det ganska hård konkurens för man får se så många andra fina ställen när man reser runt jorden som vi gör. Vi var i Hong Kong ett par dagar och det var riktigt fint och kändes som en blandning mellan väster och öster.

Hur känns det inför in port- seglingen på lördag?
Det känns bra eftersom det är i de korta seglingarna som vi förbättrat oss mest och vi har ju kommit etta, två och trea i de senaste kortseglingarna. Dessutom har vi fått till bra starter på träningarna i veckan och det är väldigt viktigt att placera sig bra från början i in port-racen.

Prognosen till söndag säger upp till 40 knops vind. Kan det bli den tuffaste etappstarten hittills?
På pappret ser det ut att kunna bli riktigt tuffa förhållanden men det är svårt att veta säkert innan man är där och det beror helt på hur det kommande lågtrycket är placerar sig. Framförallt är det den kraftiga sjön som kan bli lurig och det absolut viktigaste är att vi tar oss igenom de första dygnen helskinnade så att vi kan segla till 100 procent efter Filipinerna. Om man pajar båten innan dess kommer det bli svårt att komma tillbaka senare under etappen.
Att segla i de förhållanden som verkar vänta oss de första dagarna är inget man vänjer sig vid men det är något som vi måste ta oss igenom.

Och sedan är det förhoppningsvis full fart mot Auckland…
Ja, och jag har stora förväntningar på att komma dit för sist seglade förbi utan att stanna där. Auckland är ett klassiskt etappmål och en hamn som alltid bjuder på ett varmt välkomnande. Det kommer bli grymt att segla in där.

Fabian Bengtsson

IAN ROMAN/Volvo Ocean Race

På pallen igen och knappt två timmar bakom Telefónica i mål efter en sömnlös slutspurt. Idag berättar Martin om att vara på gång, om små marginaler och om en trasig toalett.

Grattis till ytterligare en pallplats. Hur känns det en vecka efter målgång?
Väldigt bra och framförallt är det skönt att trenden är på väg uppåt. Det är klart att vi var nära och att vi kunde ha vunnit med det känns ändå som att våra resultat pekar åt rätt håll.

Många har beskrivit den senaste etappen som den jobbigaste hittills. Vad tycker du?
I början var det inte så jobbigt men jag håller absolut med om att de sista dagarna var de värsta hittills. Det var ett dygn utanför Vietnam med ett slag varje timma och då är det egentligen ingen som sover ordentligt eftersom det tar 40 minuter att vända med båten. Det tar tid att flytta allting löst från den ena sidan till den andra och sammanlagt är det flera ton som skall flyttas och läggas tillrätta. Då hinner man bara sova ett par minuter mellan slagen.
Vår doktor var inte så glad eftersom hela besättningen hade tappat fyra eller fem kilo i vikt och jag tror att det var på grund av de sömnlösa sista dygnen. Till slut är man för trött för att orka äta och istället prioriterar man att försöka sova. Jag förlorade fem kilo men har utan tvekan hunnit ta igen dem nu.

Det går rykten om en trasig toalett…
Ja vi har tidigare haft problem med toaletten och egentligen använder vi aktern på båten eller spänner istället för den. Men nu var det en kille som försökte använda den ändå under de sista timmarna och orsakade ett stop. Det luktade fruktansvärt illa och han fick betala dyrt för det senare för det tog ett par timmar att städa.

Telefónica plockade hem sin tredje raka etappseger. Är de oslagbara?
Nej absolut inte och som vi sett tidigare har de inte lyckats lika bra i in port-seglingarna men de har även andra luckor och det känns som vår båtfart är bättre överlag. De är ofta väldigt starka på kryssen men vi är mycket starkare på halvvind och undanvind. Dessutom är det väldigt små marginaler och att vinna med knappt två timmar efter att ha kappseglat i två veckor motsvarar inte många hundradelar om man jämför med ett hundrameterslopp.

Fabian Bengtsson